Jag har gett mig själv ett års chipsförbud. Egentligen hade det ju varit bättre att börja första januari, som ett nyårslöfte, men vafan, nu har jag ju inte ätit på tre veckor, ska jag då proppa i mig en påse bara för att börja med löftet två veckor senare? Höhö.

Jag slog vad med min lillebror också. 100 spänn om jag klarar det, nice, lite mer motivation bara.

Så mina nyårslöften:

Gå ner till 51-52 kilo

Chipsförbud till år 2011 (jäklar vad mycket det lät)

Vill bli smalis nu!!!!!!!!!! >:(

Nu har jag ätit jättemycket och känner mig som ett fetto. Jag åt en skål med fil och START bara för att kunna säga till pappa att jag hade ätit men han sa att jag skulle äta lite i alla fall, tror ni jag åt lite? NÄÄÄÄÄÄ!!! JAG ÅT SOM EN JÄVLA HÄST!!!!

ps. imorn ska jag inte äta någonting förutom äcklig julmat hos farbror och hans tråkiga fru

Idag har jag varit ute på en timmes promenad. Jävligt kallt. Hatar det här vädret, vill ha sommar! Egentligen skulle jag till stan idag, men jag kände inte för det. Jag känner mig ful och äcklig, som vanligt alltså.

Hittils har jag bara ätit en liten skål med fil och START typ klockan 11 och jag tänker inte äta något mer idag förutom middag. Jag failade igår, sa att jag inte skulle äta något mer men ändå så gick jag ner klockan 12 och tog två mackor. Bajs. Har ont i huvudet också... HATAR DEN HÄR JÄVLA DAGEN!

Nu ska jag titta på Pretty Woman och dricka te.

Om bara tre dagar är det vägning igen, tiden går så himla fort. Inte bra fast samtidigt bra. Jag vill gå klart skolan, jag vill bort, bort, bort! Ta ett sabbatsår eller två, eller tio. Aldrig mer tillbaka.

Men det är önsketänkade. Jag kommer komma tillbaka. Samma roll, samma fast andra människor. Bajs på er, bajs på alla som har gjort mitt liv till ett helvete i skolan. För det har ni faktiskt gjort, omedvetet eller medvetet.

Jag vill bli författare, men det vågar jag nästan inte säga till någon. Jag säger just så; jag vill bli författare. Varför säger jag inte ska? Jag ska bli författare. Nej, nej, jag får obehagliga rysningar så fort jag säger så, jag vill inte få en massa krav på mig, jag kommer svika mig själv, allt kommer gå åt helvete. Jag vill, jag vill verkligen bli författare, kommer det bli så? Jag vet inte. Jag hoppas det.

Min dröm är att bli smal. Min DRÖM är att bli författare.

Två gräddad längtan med ost

Två potatis

En skinka

Två bitar lax

Lite sås

En kopp te

... och inget mer ska det bli, förutom te. Fan, på söndag ska vi äta julmat igen, då ska vi till våran andra farbror, hm. Det är inte ens gott längre.

Föresten, jag har hittat en stegräknare i min Ipod, man kanske borde använda den...

Jag har jätteont, det är mensvärk. Men jag tror faktiskt aldrig att jag har haft såhär ont p.g.a det, kan inte ens sitta ner... men, men that's life för oss kvinnor. Jävla lyckliga män alltså.

En god nyhet är att jag inte har någon aptit, jag koncentrerar mig för mycket på smärtan, hehe.

Nu måste jag ta en Ipren.

Jag vill in till stan och hitta den perfekta nyårsklänningen! Jag ska till en kompis som ska ha fest, vet dock inte riktigt vad det är för fest... men man vill väl alltid se bra ut. Kan dock inte åka in och köpa imorn för då ska vi till vår farbror och äta julmat och hans fru är finsk så det blir leverlåda, euw.

Åh, jag är jätte shoppingsugen nu! Vet ni några speciella affärer som säljer fina klänningar?

Julafton gick jättebra!

Jag hade jättekul och alla blev glada för sina presenter som jag gav dem, sa de i alla fall, haha. Jag fick också jättefina presenter, bland annat jättemånga böcker, har redan börjat läsa två, den jag fick imorse och sen "Genom dina ögon" av Stephanie Meyer. Sen fick jag lite annat, pengar, presentkort och filmer. Första julen jag inte fick ett enda smycke, lite skönt faktiskt.

Nåja, vidare till maten då.

Jag har hållit löften om att inte vara så mattänkande. Jag åt allt på julbordet, men inte så mycket för jag blev himla mätt! Kändes som en vanlig måltid. Har inte ätit någon choklad som har legat framme av den enkla anledning att jag inte gillar choklad.

Nu ska jag fortsätta läsa!

Föresten... jag vill inte alls att du ska dö morfar, tack för presenten.