JAG SKA TILL USA I ETT ÅR!!!

Eller, det är väl inte riktigt säkert än men jag frågade mamma och hon tyckte det var en jättebra idé och att hon och pappa skulle stå för kostnaderna. Jag blev så jäkla glad, trodde att hon skulle försöka avråda mig och säga att det var dyrt och så men det var tvärtom. Hon sa  att jag ska ta chansen och om hon hade varit 16 år nu så hade hon definitivt gjort det.

Jag har tittat runt på lite olika byråer och kommit fram till att STS är bäst. Mamma åkte med dem också när hon var på språkresa i England i två månader, hon sa att de var bra.

Jag är så jäkla taggad, vill bara skrika! Men det jobbiga är att jag inte vet när sista datumet för att boka är, vill ju åka i höst, men än kan man boka i alla fall. Kostar 66 000 (gulp).

Man får välja område i USA för en viss summa annars hamnar man väl typ i Texas eller Alaska och det vill jag helst inte... men vi får se om mamma och pappa vill betala ännu mer bara för det, hehe.

Kom på en nackdel till, man kommer bli ett fetto där borta. Jag får se till att väga så lite när jag kommer dit att jag väger normalt när jag kommer hem...

Kom på att jag måste snacka med pappa först, hoppsan. Hoppas han går med på det men annars kan jag åka ändå för mamma sa att hon skulle betala ändå för mig, tack mamsen!

Jag har funderat på en sak. Tänk om jag skulle åka utomlands ett år, som utbytesstudent? Jag hittade en blogg igår där en tjej var utbytesstudent och hon bloggade om det för att släktingarna i Sverige skulle kunna se vad hon gjorde. Plötsligt drabbades jag av värsta längtan, jag vill också iväg.

Jag har ju såklart vetat att det här har funnits men jag har aldrig tänk tanken att jag skulle vilja åka iväg, aldrig. Det är lite konstigt. Men igår efter att jag hade stängt av datorn kunde jag inte somna utan låg i två timmar och tänkte på vilka länder jag skulle vilja åka till, hur jag ville att värdfamiljerna skulle vara, om jag fick några vänner. Igår var jag helt bestämd, såklart jag skulle iväg.

Men idag är jag osäker...

Fördelar:

En otrolig erfarenhet

Får använda engelskan + att man blir bättre

Nya vänner

Åka till ett annat land

Ta del av andras kulturer

Komma bort från Sverige ett år (kanske jag behöver)

Komma tillbaka mer utåtriktad och självsäker (hoppas jag)

Bra att ha på CV:et att man har studerat själv ett helt år utomlands

Jävligt roligt!!!!!!

Nackdelar:

Året i den utländska skolan räknas inte som ett i Sverige därför kommer jag:

1. Ta studenten med 94:orna och börja i en helt ny klass när jag kommer hem

2. Ta studenten ett år senare än mina vänner

3. Gå ett år till i skolan (men ett år utomlands, är det värt det?)

Tänk om jag kommer i en hemsk värdfamilj, känner en som gjorde det

Tänk om jag inte får några vänner utan blir helt mobbad

Måste tänka... men den här idén är helt fast i mig nu.

Nu är det 2010.

Jag trodde inte man skulle se så bra från mammas hus för det är en massa träd och hus ivägen men man såg fyrverkerierna jättebra. Folk blev helt galna vid tolvslaget och sköt iväg raketer lite varstans. Fem i tolv stod jag och lillebror ute på verandan och skakade av köld, men det var helt värt det. När klockan blev tolv så stod man bara där och flinade och skrek 'wow' och 'såg du' om vartannat. Man var så himla glad, åt vad egentligen? Alla färger och smällar? Det kändes som om man var 5 år igen.

Idag känns det dock som vanligt igen, inte riktigt, men nästan. Har druckit en kopp grönt te och ätit några vindruvor. Inte hungrig.